Bilar, dagis och andra framtidsfrågor

Helt OK stämning på det moderata framtidskonventet i Sollentuna. Själv har jag deltagit i miljödebatt i går och dagisdebatt i dag och fått bra gehör för både bättre bilmiljö och större valfrihet för många olika sorters familjer och livspussel. Kolla mer på moderat.se om du vill, och följ gärna dagisdebatten framöver på tex Timbros seminarium på tisdag. Två av tre kan tänka sig att ha dagis på eller nära jobbet - det bör även moderata kommunalpolitiker underlätta för. Det är ju inte för kommunens egen skull man har dagis utan för människors.

Dagens EU-nämnd: krisåtgärder, bilar och små billiga bolag

I dag hade vi EU-nämnd om konkurrenskraft, ekonomi och miljö, och i det ingår allt från patent till bilar till småbolag och östersjöforskning. Störst just nu är dock EU-kommissionens krispaket och hur vi och andra länder agerar för att bemöta finanskrisen, och det diskuterade vi både med Maud Olofsson och Anders Borg.

I kommissionens förslag ingår vikten av att inte fuska med statsstödsregler, att hålla marknader öppna, att satsa på forskning, infrastruktur och sänkta arbetsgivaravgifter. Bra saker som vi redan jobbar för, däribland redan i budgeten. Nu gäller det att undvika att stora länder fuskar och subventionerar, till exempel genom stöd till "sina" bilindustrier. Vi är som ett "omvänt Island", menade finansministern, eftersom vi har mycket större (export-)industri än banksystem i stället för tvärtom. Då är det extra viktigt att undvika stopp i både industrin och det finansiella blodomloppet.

Konkurrenskraftsrådet verkar vara på väg införa en form för europeiska småbolag med en (1) euro som aktiekapitalkrav. Det innebär en stor möjlighet för de allra minsta företagarna att nå en halv miljard människor med sina varor eller tjänster, även om alla detaljer inte är klara för vår del vad gäller just tex kapitalkrav. Den samlade vänstern visste dock redan i dag att de är emot. Att underlätta för småföretagande har aldrig varit deras grej.

Och miljöministrarna ska prata energi- och klimatpaketet, där rådet nu förhandlar med parlamentet och vi håller tummarna för att de kommer överens till jul. Även utsläppskrav på bilar är ju en fråga som minst sagt varit uppe förut. Nu föreslår ordförandeskapet ett utsläppstak på 95 gram/km till 2020, vilket den moderata miljöarbetsgruppen funderat på länge. Men djävulen brukar ligga i detaljerna, och där finns olika undantag för olika sorters mindre och nischade biltillverkare. Dit Volvo verkar höra, eftersom de anses vara självständiga från sin amerikanska ägare, men inte Saab som anses vara en integrerad del av sin. Det skulle jag titta lite närmare på om jag var i den branschen. Ju färre undantag, desto bättre bilar och mindre utsläpp får vi. Men om det blir undantag så får de inte vara riggade för att gynna vissa fabrikanter på bekostnad av andra.

Leif Pagrotsky var förresten ovanligt på hugget i dag, vilket bland annat riktades mot mig i något slags utbrott när jag bad honom att hålla sig till ämnet. EU-nämndens roll är nämligen att förbereda beslut i ministerrådet, inte att ersätta riksdagens frågestund eller hålla inrikespolitisk valdebatt. Annars bryter vi mot riksdagsordningen och det är allvarliga saker. Det är inte alls enkelt att dra gränsen och jag är ganska snäll, men när någon lämnar EU-besluts-ämnet helt säger jag ifrån. Även mot f d ministrar. Det verkar inte Pagrotsky tåla. Framför allt tål han nog inte att han är just f d minister. Kanske var han extra kinkig just i dag, efter att ha sågats av Expressens kultursida. Men om man nu är just f d minister borde man kunna bete sig någorlunda vuxet på ett riksdagssammanträde i alla fall.

Jaja. Pressmeddelandet från EU-nämnden kan du hitta här. Nu ska jag till Sollentuna på moderat framtidskonvent, med diskussioner om miljö och dagis och lite till. Sen önskar jag trevlig helg. Hörs!

Mörker i Mumbai

Mina indiska vänner och släktingar brukade vara stolta över att Indien, trots sin miljardbefolkning och sina spänningar mellan religiösa och andra grupper, varit så förskonat från terrorism. Attacken i Mumbai ändrar på det, på ett hemskt sätt.

Jag har varit på både Taj och Oberoi - sistnämnda på en stor konferens för Indiens blomstrande IT-sektor. De har mycket sånt där. Så båda är stora symboler för kapitalism och internationell sådan, och Taj-hotellet har ytterligare symbolvärde. Det lade nämligen grunden inte bara till Taj-hotell-kedjan utan hela Tata-imperiet som i dag producerar det mesta från te och bilar till konsulttjänster. Herr Tata själv fick inte komma in i de fina salongerna i stan och bestämde sig då för att bygga ett eget hotell, mycket finare än alla andra. Det blev det också, tills nu då.

I skrivande stund - se till exempel världens största engelskspråkiga tidning Times of India - pågår bränder och blodbad som i bästa fall leder till att terroristerna inte kan göra mer skada. Men mycket, mycket sådan är redan skedd. Inte bara i människoliv mätt, utan också för turisters och handelspartners förtroende för Indien. Och för situationen mellan Pakistan och Indien och särskilt om det visar sig att pakistanska medborgare är inblandade. Indien behöver mer öppenhet och förtroende gentemot grannar och andra - inte tvärtom.

Trist vara folkpartist?

En grå eftermiddag utanför riksdagen, och i kan man ju tro om man ska ta denna tunga Fp-trio på allvar. Partiledaren, vicen och fd partiledaren ser bekymrade ut under frågestunden, men de är säkert bara trötta av allt befriande. Eller trötta på riksdagen. Själv har jag med mig en fördragsfråga till Cecilia Malmström, och 5 cm EU-nämnds-handlingar om ekonomi, miljö och forskning och lite till. Senast tillkommet i högen är EU-kommissionens förslag till EU-gemensamma krisåtgärder, som kom i går. Och som dominerar både dagens frågestund och morgondagens EU-nämnd.

Ankor, holländare och Ulvskogs euro-ångest

Jag har lovat flera, som tex Linda Norberg, att inte blogga för mycket om mat. Men ibland är det svårt att låta bli - som när Nederländernas ambassadör serverar sådana här potatisar. Varför? Ja, den politiska anledningen var dagens besök av holländske europaministern Frans Timmermans, socialdemokrat. Och det politiskt konstigaste, och roligaste, under lunchen var den spontana euro-debatt som utbröt mellan de två socialisterna. Med argument av typen att små handelsberoende länder behöver valutasamarbetet. Mot Maritas ganska tvära nej. Hon såg lite obekväm ut faktiskt.

Klart i dag: Lissabonfördraget funkar även i Tjeckien

Nu så, har den tjeckiska författningsdomstolen funderat färdigt över de frågor den fick av senaten tidigare i år. Långt tidigare, sju månader sedan, men både politiska manövrar, en sjuk ordförande och en resande president har förlängt processen.

Domstolen fick sex frågor från senaten, om huruvida fördraget på något sätt strider mot den tjeckiska grundlagen eller skulle kräva att den ändras. Svaret var entydigt och tydligt: nej. Därmed är sakfrågan utredd. Det är bra, och möjliggör för parlamentet att fatta beslut i början av nästa år. De ledamöter som fortfarande vill förstöra processen och sätta krokben för sitt eget första EU-ordförandeskap, och sådana finns i framför allt senaten, skulle dock kunna formulera nya frågor och ställa dem. Sådan aktivitet kommer säkert diskuteras, åtminstone fram till regeringspartiets kongress i början av december, som ska försöka reda ut personliga konflikter mellan premiärministern och presidenten. Som, jodå, tillhör samma parti. Ett parti vars väljare för övrigt visar starkt stöd för europasamarbetet och vill sätta sitt land på kartan under ordförandeskapet nästa år, tex genom resultat i sakfrågor. Det hoppas jag de får.

Nu ska jag äta lunch med den holländske europaministern. Hörs sen!

Klimatfrukost

Tidig morgon och pappans tur att lämna på dagis, för själv börjar jag dagen med en frukost om klimat- och finans-kriserna. De hör ihop och borde göra det ännu mer politiskt, påpekar kloka kollegan Sofia Arkelsten. Jag frågade Bo Ekman, klimatdebattör nu och chef för Volvos strategiska planering på 80-talet, vad bilindustrin borde gjort förut för att inte hamna i dagens läge. Haft mindre macho-attityd, sade han och mindes tiden då miljöengagemang kallades trädkramning.

Middagsklädselsdiskretion

Han ser avlägsen och liten ut kanske, pricken i fönstret mitt emot. Men talmannen är närmare mitt fönster än man tror och han ser mer och bättre än man tror. Därför kan jag inte byta om på mitt rum inför kvällens middag med våra kroatiska gäster, utan måste göra det på en liten sliten toalett i korridoren i stället. Det är sådana problem man kan ha i min vardag. Hörs i morgon!

Kroatisk-tjeckisk tisdag

Hoppas du hade en skön helg och en lugn måndag, det hade jag. Ägnade gårdagen åt administration och annat som inte är så värt att blogga om - kampanja i Vallentuna som planerat funkade i nämligen inte i snöstormen.

Men i dag är det full fart och detta med två europeiska vänner särskilt i fokus. Kroatien, vars premiärminister Dr Ivo Sanader är här i dag. Vi hoppas ju att de ska kunna gå med i EU och att slutföra förhandlingarna under svenskt ordförandeskap. Då måste de fortsätta göra sina läxor hemma, bland annat med bekämpning av korruption och organiserad brottslighet. Där verkar det hända en del. Sen slåss de mot allmän utvidgningströtthet i EU-medlems-kretsen, men chefsförhandlaren Drobnjak använde en förtjusande havs-metafor om att segla ensamt på havet i stället för i en stor grupp som tex när 10 länder kom in 2004. Ensam har man det jobbigare just ute på havet, men å andra sidan kan man ensam enklare slinka in i hamnen även om det är svårt att få plats. Vore kul om hamnvakten heter Fredrik Reinfeldt.

Och i dag ska den tjeckiska författningsdomstolen behandla Lissabonfördraget - och just frågan om Tjeckien och Lissabonfördraget har ju inte varit någon smooth sailing hittills. Om författningsdomstolen delar den tex brittiska, danska, holländska och svenska bedömningen hittills att fördraget inte kräver grundlagsändring så tar Tjeckien ett steg närmare ratificering i dag. Annars börjar nog senaten ytterligare några avsnitt i den tjeckiska fördragssåpan. Som egentligen handlar om inrikespolitik, främst inne i regeringspartiet. Inte särskilt moget eller värdigt ett blivande ordförandeland, tycker jag. Men tjeckerna äger sitt beslut och sin process, precis som vi. EU Observer borde ha koll på resultatet i domstolen när det kommer.

Dagens EU-nämnd: schweizare, fildelning och matkris

Alla var lite trötta i dag, framför allt vi ledamöter som hade slitit i veckor och hela natten för, i några fall emot, Lissabonfördraget. Åtta sossar, två centerpartister och tre kristdemokrater avstod i slutvoteringen, ett fåtala alltså som väl får betecknas som riksdagens mjuka nejrörelse. Den hårda, som alltså röstade nej, består bara av V och Mp, även om jag tror att de sistnämnda håller på att svänga. Av oss som tog ställning gjorde 83 % det för Lissabonfördraget. Stabilt.

I dag, precis som varje dag nu efter fördragsomröstningen, var det åter till sakfrågorna. På dagens EU-nämnds-agenda stod rättsliga frågor, migration, telekommunikation och jordbruksfrågor. En närmast osannolik blandning, precis som vilken vecka som helst.

För några veckor sedan kom det mycket mail om att vissa franska krafter försökte införa gemensamma EU-regler för avstängning av fildelare. Nu vill ju vi varken stänga av fildelare eller att EU ska bestämma svenska spelregler i detalj. Så vi håller emot, vilket är viktigt att fortsätta göra. Det ser redan ut att ha gett resultat, även om det inte är formulerat exakt som i två omdebatterade förslag från europaparlamentet. Men lita på att vi fortsätter hålla koll på detta under och efter kommande rådsmöten.

Apropå kreativt franskt ordförandeskap börjar vi se ett mönster, vi som ser alla olika ministerråd. Och det är att förslag kan se harmlösa och icke-bindande ut men innehålla överraskande mycket skarpt innehåll. Ett sådant är att ordföranden på förra jordbruksministermötet verkade vilja fundera lite på jordbrukspolitiken framöver. Och nu ser vi vart den lilla tanken är på väg: till statsministrarna för att tigga pengar och binda upp jordbrukspolitiken för lång tid framöver. I stället för att, som vi vill, ta konsekvenserna av den hälsokontroll som blev kvar i går. Och som konstaterade att jordbrukspolitiken är rätt sjuk.

"Man kan ju passa på att sänka subventionerna nu när det är lågkonjunktur", föreslog en klok ledamot. Och det är ju logiskt. Men det ser ut som en del annan logik används också, från regeringar som i stället menar att det är nu man ska subventionera mer. Det vore farligt. Nu funkar det så här att det kräver enhällighet i EU att ta upp detta på toppmötet om några veckor. Och det var vi eniga om på nämnden. Att vara emot.

I dag tog vi också ställning till att alla EU-medborgare ska få resa passfritt till Schweiz och tvärtom, redan till jul. Kul för alla svenskar som har råd, skulle man kunna tillägga lite bittert, men värdet på vår valuta har ju inte EU med att göra. Tyvärr, skulle man kunna tillägga, minst lika bittert.

Dagens pressmeddelande hittar du alltid på riksdagen.se eller i länk-listan bredvid här. Trevlig helg!

Grattis Sverige, 25!

Sådär ja! Nu har även vi, som 25e land av 27, godkänt Lissabonfördraget, med 5/6 majoritet dessutom. Det krävdes 3/4, men 5/6 om någon ifrågasätter varför vi ska fatta beslutet nu. Det ville inte V, men det ville vi. Och många var vi. Skönt!

Ståfläsk ?

Det kallas ju sittfläsk, förmågan att sitta stilla länge. Nog har jag fläsk på min stjärt men den måste röra på sig ibland även om debatten blir lång. Nu gör vi uppehåll i fördragsdebatten i dryga två timmar, för först frågestund och sen EU-toppmötesrapport med statsministern. Som ju ser ut att sakna fläsk. Men konsten att stå stilla länge, i allas fokus, med järnkoll på läget i väldigt många olika frågor, den kan han. Mycket väl.

Men var är flaggan?

Nu är debatten i gång och Sven-Erik Österberg (S) pratar bara om facket, nämner knappt fördraget. Men allra konstigast: tomheten i hörnet där vi ibland ser EU-flaggan. Snart ändrar vi på det.

Strax Lissabondags

12, efter voteringen, börjar vi debatten. Rösta gör vi nog inte förrän framåt kvällen. Ska bli kul. Se och häng med på riksdagen.se om du vill.

Konsten att hålla i fruktkassan

Nu verkar EUs jordbruksministrar fattat beslut om skolfruktsprogrammet - alltså idén att satsa extra pengar på ''gratis'' frukt till skolbarn. Nyttigt med frukt men farligt att subventionera mer, sade vi. Kul - låt oss öka på förslaget till flera miljarder kronor! - sade europaparlamentet. Vi var emot på alla nivåer och röstade nej i europaparlamentet, helt utan effekt på slutförslaget. Inför ministrarnas möten har vi pressat Eskil Erlandsson på att försöka få bort både pengar och protektionism ur förslaget. Och det verkar ha funkat. Sånt leder till större respekt och lägre utgifter. Två bra saker.

TV 4, dagis och Lissabonfördraget

Tidig morgon i ruskig november. Brr. Men inne i TV 4-huset sken solen, bland annat över en debatt om Lissabonfördraget mellan mig och en arg och delvis ljugande Josefin Brink (v). Vi hade 6 minuter på oss i dag, det blir väl minst så många timmar i morgon torsdag, med start klockan 12. Men vill du se en snabbversion bör du kunna göra det här. Mer om fördrags-debatten i morgon hittar du här.

Och i lobbyn mötte jag Timbros Billy McCormac, som skulle diskutera den utmärkta idén om dagis på jobbet. Det har han även gjort på Newsmill , i Svenska Dagbladet och genast fått mothugg av Lo och Aftonbladet. Vi har pratat om den förut och jag ville skriva en motion om det nu i höstas, men insåg vid lite inläsning att lagen redan i dag kan ge möjlighet för arbetsgivare som vill att ordna barnomsorg för sina anställda. Men det görs inte, och det beror på kommuner och attityder. Då är det dem, snarare än lagen, som behöver förändras. Varför är det bara 9-4 i hemkommunen som är rätt och annat krångligt eller svårt att få tag i? Varför finns det så få nattis? Varför är det så svårt att ta med sig dagisrätten över kommungränsen, om man tex lyckas fixa dagis nära jobbet, farmor eller den andra föräldern om man har separerat? Och varför verkar det vara kvinnorna som reagerar mest negativt, när det ofta är vi som har svårast att få ihop barn-och-jobb-pusslet?

Det är en hel del som borde ändras. Jag har bett Riksdagens Utredningstjänst kolla hur många kommuner som tillåter dagis på jobbet, för det kan de om de vill. Och hoppas hitta företag som är sugna själva också. Återkommer i seminarieform snart. Men nu måste jag ringa riksdags-dagiset, för att planera barnomsorg på min udda arbetstid i morgon. Sånt borde som sagt fler arbetsplatser ha.

Dagis på jobbet?

På debattsajten Newsmill och idag även i Svenska Dagbladet driver Timbros Billy McCormac idén om dagis på jobbet - och blir genast sågad av LO på ett förutsägbart och väldigt sossigt sätt. Allt utom kommunalt dagis på hemorten är fult och fel, typ. Själv tände jag direkt på idén redan när jag hörde den av Billy tidigare, och kollade upp om det behövdes någon lagändring eller så. Men det ser det inte ut att göra. Både offentliga och privata aktörer får driva dagis och lagen möjliggör det även för tex barn till anställda någonstans. Nej det här handlar om attityder - inte bara hos LO utan hos kommunalpolitiker som tror att 9-4 i hemkommunen är det enda svaret på småbarns-ekvationen. Det är det inte.

Miljoner är miljoner, även under EU-flagg

På talmannens trevliga höstmiddag i torsdags, där de flesta olika sorters statliga befattningshavare samlas, hamnade jag även i år vid samma lilla runda bord som riksrevisor Eva Lindström. "Ni granskar väl även hur EU-medel används i Sverige", sade jag. "Självklart", sade hon, och hade säkert redan då skickat in dagens DN-debatt-artikel om bristerna i fiskeripolitiken. Den visar inte bara hur det totala stödet är större än hela förädlingsvärdet, men tar också upp att kontroller är ett av flera områden där vi har stort ansvar här hemma. Och kanske kan ta det ännu mer.

Och Stockholms läns landsting lär (enligt pappers-DN i går söndag) ha tackat nej till EU-pengar inom ett projekt som kan strida mot svensk kommunallag att tillämpa. Och kosta massor av egen medfinansiering också, som i de allra flesta EU-projekt. All medfinansiering är ju pengar som kommuner och landsting måste avsätta i konkurrens med annat, som tex skolor och sjukvård. Därför ser jag gärna en debatt om hur kommuner prioriterar vilka EU-projekt de är med på och inte, och varför. Miljoner är miljoner och skattepengar skattepengar, även om de presenteras under EU-flagga. Och dem har svenska politiker ansvar för på alla nivåer. Du har rätt att kräva att svenska politiker håller hårt i dina skattepengar - det är minst lika viktigt när vi samarbetar med andra länder. EU-projekt som din kommun är med på ska ge mervärde och vardagsnytta för dig, annars kan man gott ifrågasätta dem.

Annars denna veckan handlar det mesta i riksdagen om Lissabonfördraget, som vi förhoppningsvis ratificerar på torsdag. Och så har vi EU-nämnd om jordbruk och telekom och lite till och öppet hus på lördag. Hörs snart igen!

Helvetesmail?

Min gode vän och allianskollega Fredrick Federley berättar i Expressen att det är mycket med riksdagsmailen nu. Det är det nämligen. Genast blir han förlöjligad på olika bloggar, och kanske var det inte så lyckat att kalla mailen "helvetesproblem" som flera citerar honom för. Själv slits jag mellan å ena sidan viljan att svara alla som mailar, vilket just nu fler än vanligt eftersom det verkar vara kampanj om både fildelning, könsneutrala äktenskap och lissabonfördraget. Och å andra sidan insikten om att det är omöjligt hur jag än gör, vilket gör en frustrerad och irriterad. Du som börjar ledsna på att jag inte svarar: Jag vill verkligen svara på ditt mail, även om du skrivit ett som är väldigt, väldigt, likt hundratals andra, men kan inte lova att göra det. Och definitivt inte inom anständig tid. Tråkigt, men sant när inkorgen visar på flera tusen. Läs denna blogg så berättar jag dock alltid här vad som händer, vad jag tycker och varför.

Dagens EU-nämnd: mat, pengar och sex

EU handlar inte bara om utrikespolitiska deklarationer eller abstrakta ting. I dag, alltså inför nästa veckas ministerråd var det riktiga grejer. Vardagsfrågor som berör alla människor, och dessa diskuterade vi med jordbruks- och kulturministrarna samt statssekreterare för ungdoms- och utbildningsfrågor.

Jordbruksfrågorna handlade om hälsokontrollen och förhandlingarna om att få bort så mycket skadliga bidrag som möjligt. De går hittills ganska bra, även om det nu finns en risk att vissa länder vill släppa fram mer bidrag när lågkonjunkturen slår till. Där vill vi, alla sju partier, hålla emot. Vi pratade frukt också - dvs. det program för subventionerad frukt som diskuterats flera gånger förut och som ingen av oss gillar alls. Eskil Erlandsson skrämde upp oss först med att det inte skulle behöva kosta mer än 90 miljarder euro, vilket ju skulle vara nittio. De är också onödigt många, men riskerna för socker-subvention och frihandelsmotstånd såg ut att kunna bemötas. Vi gav ett strängt och snålt men ändå förhandlingsmandat, oppositionen vill säga totalnej även till att förhandla. Det är lite väl snålt, särskilt om man vill nå resultat.

Finansministrar och deras representanter är i spurten med arbetet för EU-budgeten inför nästa år. Den goda nyheten är att nästa års budget kan kräva en mindre del av BNI än årets, den sämre nyheten är att svenska statistiker har kommit fram till att BNI varit större än beräknat. Därför måste vi skicka in nästan tre miljarder försvagade kronor extra till årets budget. Även i budgeten vill bidrags-älskande politiker passa på att höja ramarna, mängden skattepengar som används alltså. Det kräver dock enighet och sådan är det viktigt att Sverige blockerar. Där får vi säkert sällskap av tex finska, brittiska och tyska kompisar, förhoppningsvis fler.

När alla började bli trötta var ungdomsfrågorna kvar på agendan, där det låg ett förslag till uttalande om att ungdomar bör hållas borta från faror som fetma, alkoholmissbruk, narkotika och... sexuell aktivitet. Men regeringens företrädare påpekade att detta var ett översättningsfel och skulle avse riskbeteende, och att vi kunde lita på att svenska företrädare inte jämställer kärlekslivet med knarkträsket. Det känns tryggt.

Antal avvikande meningar (Mp) i dag: 4, tre i jordbruks- och en i budgetfrågorna. Mer om dagens sammanträde hittar du här.

Nu är det helg, som jag tänker ägna främst åt att försöka få tillbaka min förkylda och tappade röst. Men sen hörs vi, bland annat om den svenska ratificeringen av Lissabonfördraget.

Äntligen ! (?)

Snart kan det bli verklighet, åtminstone enligt Svenska Dagbladet som citerar S-gruppledaren Sven-Erik Österberg. Till och med V-gruppledaren Alice Åström verkar vara OK med det - att det är hög tid att hänga upp EU-flaggan i plenisalen, åtminstone under ordförandeskapet nästa år. Och även om vi redan är fyra allianspartier som motionerat om frågan så vill vi ju ha brett stöd i riksdagen för att genomföra detta. Nu verkar bara Ulf Holm vara emot, men så är det ju ofta inte bara i riksdagen utan nu även i Miljöpartiet.

Därmed kan vi inte bara visa upp en ännu finare plenisal för Sverige och Europa utan också illustera det faktum att EU inte är något annat än svensk politik utan en vardags-del i det, och det i hela riksdagen. Det är bra för förankringen och förståelsen av samarbetet. Tack Fredrick Federley, Tobias Krantz och Desirée Pethrus Engström för hjälpen så här långt, mina medförfattare till motionen!

Det är ju en bra vecka så här långt. Först arbetskraftsinvandring i går, som jag varit med och utformat förslaget till, och nu detta, dvs positiv effekt för en motion. Än är det dock inte klart, så än är det nog bäst att gå med i Facebook-gruppen för flagga i plenisalen om du inte redan gjort det.

Nu ska jag luncha med EU-kommissionens vice ordförande Barrot, och sen förbereda morgondagens EU-nämnd om frukt, kultur och budget. Med mera. Hörs snart!

Välkomna, indier och kineser!

I dag behandlar riksdagen det förslag till nya regler för arbetskraftsinvandring som jag var med och utredde och lade fram. Det är historiskt. Sverige stängde dörren för arbetskraftsinvandring i slutet på 60-talet och sedan dess har det varit asylsökning, papperslös tillvaro eller stanna hemma som gäller. I dag inför vi möjligheten att komma hit för att jobba. Det är stort.

Från och med 15 december får människor från hela världen en möjlighet att komma hit och jobba. Det skapar fler jobb och fler möjligheter att jobba vitt. Och du som kom hit som student eller flykting, men borde vara arbetskraftsinvandrare, får möjlighet att stanna kvar för att jobba utan att åka hem emellan. Jag hade gärna sett ännu bättre möjligheter för dem som redan är här att stanna kvar om de fixat jobb, och det kommer jag fortsätta driva på för. Men nu går vi från i det närmaste totalförbud till stor möjlighet och det före jul, för både dem som vill komma hit jobba och dem som redan gjort det. Det är värt att fira och se fram emot.

Äktenskapssnack och eventuell kvinno-konspiration

Sen tisdagkväll, med bland annat en mycket bra diskussion om könsneutrala äktenskap på moderata riksdagsgruppen. Nu genomför vi snart det som S inte lyckades med på tolv år, och det ser jag fram emot. Efter gruppmötet, när jag visade runt några vänner från Nacka-moderaterna, mötte vi Kd-ledaren Göran Hägglund vid rulltrappan. Han log och hälsade glatt och jag påmindes om att vi har mycket bra och respektfullt samarbete med Kd. Nu får de slippa den här frågan, och i stället kan vi jobba vidare med andra. Det är inte ett stort problem för mig utan möjliggör tvärtom ett bra resultat för alla parter. Särskilt för de par som kan gifta sig i sommar och som inte kunde det förut.

Under visningen slog det mig att riksdagens särskilda rum för kvinnlig konst är - tomt! Varför? Pågår det någon konspiration här, är alla verken på lagning eller behöver inte kvinnor ett eget rum utanför kammaren längre eftersom vi numera har del i makten därinne? Hmm. Gå gärna en egen virtuell tur i riksdagshuset förresten, det kan du göra här.

Ordning på kulorna

Vad har gårdagens regeringsbeslut om Carnegie gemensamt med denna gråa tisdag, när svenske ledamoten i EUs revisionsrätt Lars Heikensten presenterar sin rapport i riksdagen? En hel del - framför allt att vi säger ifrån mot mystisk miljardrullning. Det är ju dina pengar, och de har du rätt att kräva att åtminstone moderata företrädare håller hårt i.

Fördrag, tåg och tid

Jag försöker, precis som de flesta kollegor, resa både billigt och miljövänligt i alla fall där det finns sådana alternativ. Denna eftermiddag sitter jag därför på tåget, från en konferens i Stockholm om Lissabonfördraget till europapolitiskt möte med smålandsmoderater i Växjö. Det verkar bli andra dagen i rad som tåget jag åker med är ordentligt försenat. Kanske har jag bara otur, men ju fler som har det på tåget desto mindre attraktivt är det som alternativ. I alla fall om man vill att tillvaron ska kunna fungera.

Skåne i mitt hjärta

Visst, jag är född och uppvuxen och trivs utmärkt i mitt hemlän, men Skåne har en särskild plats i mitt hjärta. Jag är ju ingift skåning och stolt mamma till en halv-skånska. Då känner man solsken i själen till och med när vädret är så här. Eller när europapolitisk diskussion i Åhus följs av gåsamiddag i Lund. Mysigt!

Dagens EU-nämnd: Alla väntar på Obama

I dag hade vi jätte-EU-nämnd, med början på telefon med statsministern inför dagens extra toppmöte om finanskrisen. Hade de inte extra toppmöte ganska nyligen? Jovisst, det verkar nästan vara Sarkozys helgnöje. Men någon borde tala om för honom att det inte är kvantiteten som är grejen utan kvaliteten på politiken. De franska idéerna om regleringar och bidrag har de drivit i flera varianter, men fortfarande utan att få många med sig. Stödet för Sarkozys idéer blir inte bättre av att införa ännu fler toppmöten som han vill nu, möjligen tvärtom.

Men hur mycket han säkert hade velat det var det faktiskt inte Nicolas Sarkozy som var huvudperson för EU-nämnden i dag. I stället var det en icke-europé vars ande svävade över samtalen både med statsministern och sedan även med Bildt, Malmström och Carlsson: Barack Obama.

I måndags träffades till exempel de flesta av EU:s utrikesministrar i Marseille (utom Bildt, som var i Moskva) och diskuterade hur EU ska förhålla sig till USA under och efter det amerikanska presidentskiftet. Frågorna är många, det märktes i dagens samtal om allmänna, utrikes-, försvars- och bistånds-frågor. Hur blir det med frihandeln? Kommer han själv på nästa veckans EU-USA-möte om finanskrisen? Vad tycker han om Ryssland och Ryssland om honom, inför nästa veckans EU-Rysslands-toppmöte? Hur påverkar han aktiviteten i Afghanistan, där vi vill stärka polisinsatsen och som EU:s försvars- och utrikesministrar diskuterar på måndag? Irak då? Och hur kommer det märkas i förhandlingar om handelsavtal med afrikanska länder att USA:s nye president har rötter i Kenya?

De svaren får vi inte under dagen i dag eller på måndag heller. Men redan inom de närmaste veckorna kommer det märkas att den världspolitiska kartan ritas om. Förhoppningsvis till det bättre och mer samarbetsorienterade.

Mer om dagens möte hittar du här. Trevlig helg nu!

Finanskrisen, Stockholm och världen

I dag presenterar Stockholms Handelskammare sin senaste kvartalsvisa konjunkturbarometer för regionen, en dag som jag annars ägnar åt förberedelser inför morgondagens EU-nämnd, som börjar med telefonmöte med statsministern om extra-toppmötet inför nästa veckas EU-möte med USA om finanskrisen.

Det hänger ihop hur mycket som helst. För det är globala effekter som nu slår mot oss här hemma. Vi har välskötta banker, fungerande institutioner och stabila statsfinanser, men vi är en liten båt på det globala havet. Stormar det där så gungar det här.

Här hemma i den oftast välmående stockholmsregionen syns det i form av att konjunkturen viker. Nu ser det ut som jobben blir färre sista kvartalet och det är inte bara i finansbranschen det viker. Även andra delar av den privata tjänstesektorn drabbas och det innebär att välmående akademiker kan tvingas lämna jobbet, konsumera mindre och kanske lämna sin högt belånade bostad. Inte kul.

Och det är därför två saker är viktiga för politiken, på alla nivåer från kommunen till Washington: att både säkra finansmarknadernas funktion men också ge så goda förutsättningar som möjligt för en kort lågkonjunktur och snabb tillväxt av nya och fler jobb. Då är det viktigt att inte strama åt för mycket och att försvara öppenhet och frihandel. Det är vi bra på och det måste vi driva på för nu.

Nu vinner kärleken

Jag tillhör dem som förespråkat det länge bakom kulisserna: nu låter vi riksdagen avgöra frågan om könsneutrala äktenskap. Allianssamarbetet funkar utmärkt för att avögra de flesta stora och små frågor, men det blev ändå omöjligt att kompromissa om ja eller nej till att alla ska få gifta sig på samma villkor. Antingen tycker man det eller så gör man det inte. En proposition som hade bortsett från det, eller kallat äktenskapet för giftermål eller kärleksallians eller något annat, hade inte fått stöd i riksdagen.

Nu är det upp till oss. Och då lovar jag att ta mitt ansvar för att lagen ska bli bra och rättvis och ge alla som vill möjlighet att gifta sig med vem de vill. Själv gifte jag mig med en man i kyrkan och trivs bra med det. Men hur du vill göra och med vem i så fall ska inte jag som lagstiftare lägga mig i. Lagens och statens roll är att ge trygghet och lika villkor för alla sorters familjer, inte att värdera hur de är sammansatta.

Nu försöker några bittra socialdemokrater anklaga oss för att ha samarbetsproblem eller svårt att komma till skott. Men det tycker jag ska ställas i relation till hur de brukar jobba själva. Socialdemokraterna, med sig själva som enda regeringsparti att ta hänsyn till, hade tolv år på sig och tillsatte en utredning under det elfte, utan att hinna i mål ens med den. Hela tiden var de aktiva på Pride-festivalen, men hela tiden utan att komma någon vart i sakfrågan. Inget som jag skulle vara särskilt stolt över om jag var tex Bodström, Sahlin eller Johansson som var med då, och som försöker ta poänger nu.

Visst, det blir ingen proposition med hela paketet i, men väl med stora delar. Det är våra fyra partiledare överens om, och det som behöver kompletteras ser jag fram emot att ordna här i huset. Vi har kommit ända hit med en fortsatt välfungerande fyrpartiregering, inom en par år efter att vi började jobba i regeringsställning. Nu levererar vi och ser till att du kan gifta dig med vem du vill senast nästa sommar. Den stora vinnaren på vårt arbetssätt är - kärleken.

Yes, he can! (?)

Yes, he could!

Barack Obama får i skrivande stund 349 elektorer, alltså långt över de 270 han hade behövt för att vinna. I totala väljare vinner han med flera miljoner - inte den historiska landslide som de vildaste fantasierna hoppats på men en stor och tydlig seger. Den har han förtjänat, och det känns verkligen att det skrivs världshistoria i dag. McCain var cool och generös i sitt tal och Obama fick tårarna att rulla igen när han höll sitt segertal vid sextiden i morse svensk tid. Jag har knappt sovit alls i natt och är extra lättrörd, till och med av hans löfte att barnen ska få en hundvalp med sig till Vita Huset.

Men valpen blir också det lättaste och billigaste vallöftet att leverera. Klart tuffare blir att både leverera skattelättnader, allmän sjukvårdsförsäkring och samtidigt välskötta statsfinanser, med skenande budgetunderskott i det värsta ekonomiska läget på åtminstone 70 år. Den ekvationen går inte ihop. Hur prioriterar han då, och hur får han ett totaldemokratisk kongress med sig? Och hur ska den utsträckta handen över Atlanten se ut, från en man som hittills röstat nej till frihandelsavtal och i princip saknar erfarenhet av utrikespolitik? Det ska bli riktigt spännande att se hur Obama går från att lova till att leverera.

Nu händer det

De allra första resultaten tyder på tydlig Obama-seger, och jag håller med the Economist om att det faktiskt är rätt. McCain är bättre på frihandel, men det amerikanska folket vill ha förändring. Det fångar Obama, och han gör det bra. Jag tror saken avgjordes när finanskrisen slog till på allvar, då McCains erfarenhet enligt skolboken skulle stärka honom. Men the maverick vimsade runt och spred oro i stället. Obama kunde bara stå där och vara cool och klok. Och inge hopp om något annat. Från och med i morgon får vi, om inget väldigt oväntat händer i natt, se vad det blir.

Historie-pirr

Nu åker vi hem från Paris, efter att ha fått med oss kollegorna på fortsatt högt tryck i klimatfrågan. Ett viktigt budskap till den nye amerikanske president som väljs - nu! Hur det än går så skrivs det världshistoria i natt. Kom till Prime PRs valvaka i morgon bitti om du vill - där jag och några andra pratar valresultat till frukost. Nästan som i CNN-baren utanför republikanernas konvent i september - men sannolikt med mer demokratisk känsla.

Rättssäkerhet och hemgång

Här står EU-kommissionens viceordförande Barrot och lägger ut texten, i ganska stark kontrast till den tvåminutersgräns som gäller oss andra. Men det är lite kul att höra honom se fram emot ett Stockholmsprogram - alltså att erkänna att det rättsliga samarbetet behöver förnyas och det är det svenska ordförandeskapet som kommer fixa det. Det kommer vi prata mer om nästa vecka, när Barrot kommer till Stockholm. Det känns och märks att vi blir ordförandeland snart, framför allt i form av andras förväntan och respekt.

Klackarna i Europa

På hallgolvet i franska nationalförsamlingen, som bjöd på måndagkvällens middag, ligger en stor europakarta under hela ordförandeskapet. De har inte helt lyckats med Göta Älv eller Mälaren, men det är en kul idé i alla fall. Får se vad svenska riksdagsförvaltningen hittar på till nästa år - förutom att hänga upp en flagga förstås.

Lyxproblem

Det är inte tre kronor, det är tre europa-flagg-stjärnor - på vår enkla lunch-efterrätts-choklad-bakelse. Inser att jag måste åka hem snart för att inte växa med typ10 kilo. Och jag är fortfarande sömnig efter champagnen till förrätten. Det är sådana problem man ha.

Fillon, kris och klimat

Franske premiärministern Francois Fillon kom till vårt möte och visade upp sig - själv alltså. Då ser man att han är en bra politiker - det syns bara inte när Sarkozy är med eftersom den sistnämnde då tar över hela showen. På de bilderna syns inte Fillon alls, eller så ser han mest bekymrad ut. Men här fick han lägga ut texten, bland annat om vikten av att Europa klarar finanskrisen och samtidigt även klimatfrågan. Jag stödde klimat-ambitionen och efterlyste politiskt ledarskap för konkurrenskraft och jobb framöver. Det nappade han på någorlunda, och sade att vi inte får bli protektionister. Men vill samtidigt ge särskilt stöd till sin bilindustri. Annars verkar ju Frankrike trivas så bra i ordföranderollen att de vill behålla den nästa år, tex i form av återkommande eurogrupps-toppmöten. Som de räknat ut att varken Tjeckien eller vi kan leda. Det får vi nog snacka allvar om. På riktiga EU-möten alltså.

Måndagmorgon i europapolitiken

Så här ser det ut på mitt jobb, särskilt i internationella sammanhang. Här har vi förmöte med olika länders borgerliga ledamöter, killarna och jag. För i morse var det faktiskt just så, annars brukar det kanske vara en kvinna eller två till. Utom assistenterna förstås. Det måste faktiskt förändras. Visst kan man vara en utmärkt parlamentariker om man har slips och snopp och fyllt femtio, men väljare finns av många fler olika sorter. Det måste få genomslag även bland våra representanter.

Napoleon vid Nilen

Söndagkväll i Paris - en delvis bisarr sådan. Parlamentariker från alla EU-medlemmar är samlade till s k Cosac-möte, med välkomstmiddag på Institut du Monde Arabe, där Frankrike just nu visar en utställning om Napoleons resor i Egypten. Det är han på hästen, på tavlan. Napoleons styrkor ''hittade'' också fantastiska föremål och tog hem efter blodiga strider. Vad vill våra franska kollegor säga oss med ett sånt välkomnande?

Euro-snurr

Fp vill folkomrösta om euron - redan 2011 om Jan Björklund får bestämma själv. Jag vill respektera resultatet från 2003 ett tag till - men ser gärna mer debatt och medvetande om euron och kronan. Flygbolaget SAS, som hjälpte mig åka till Paris i dag, är en arena där det skulle behövas. För en kopp kaffe och en delicatoboll (har fått dåliga vanor efter en vecka på konferensanläggning) betalade jag 30 kronor - eller fyra euro, vilket motsvara över 40 kris-kronor. Försöker de skära emellan och tro att vi inte fattar att kronan blivit svagare? Eller är det förnekelse?